Kan bolagschefers upprepade mindre lagöverträdelser eller starka fokus på materiella ägodelar förklara varför vi ständigt får se nya bolagsskandaler? Ja, menar Harvard-professorn Aiyesha Dey som pekar på flera faktorer som ägare och styrelser ofta förbiser vid tillsättning av nyckelpersoner – med kostsamma konsekvenser.
I början av 2000-talet införde USA hårdare regler för kontroll av publika bolag och banker i kölvattnet av skandaler inom bolag som Enron och WorldCom. 2002 kom Sarbanes-Oxley-lagstiftningen vars avsikt var att öka kraven på bolagens finansiella rapportering samtidigt som konsekvenserna skärptes för den som inte gjorde rätt. Även inom EU har en rad skärpningar av de finansiella regelverken införts i olika omgångar.
Trots det hamnade världen i en stor finanskris bara några år senare med rader av framför allt amerikanska banker och bolåneaktörer som mörkat finansiella problem. Det fick forskaren Aiyesha Dey, professor vid Harvard Business School, att börja fundera.
– Den fråga jag ställde mig var varför den här typen av händelser fortsätter att upprepas trots att vi inför allt starkare system för bolagsstyrning? Är det för att systemen inte är korrekt utformade eller är de för svaga? Eller är det något annat som vi missar? Finns det andra delar av ekvationen som vi borde titta närmare på?
Tillsammans med sina kollegor började hon undersöka om det kan finnas förklaringar i personlighetsdragen hos de chefer som nått toppen av företag och banker. Forskarteamet började med att välja ut en grupp på strax över 1000 amerikanska bolag och gav sedan privatdetektiver i uppdrag att kontrollera vd:arnas förekomst i olika staters brottsregister.
Aiyesha Dey, nyligen untämnd professor vid Harvard Business School
Brottshistorik
Resultatet visade att 18 procent av vd:arna hade historiska påföljder gällande allt från mindre trafikbrott till missbruk och mindre allvarliga brott. I nästa steg jämförde forskarna uppgifterna med historiska data för bolag som sanktionerats av myndigheter för finansiella bedrägerier av olika slag. Utfallet visade att med en vd med en brottshistorik var sannolikheten mer än dubbelt så stor för att bolaget skulle hamna i en bedrägerihärva, ofta med vd:n själv som direkt inblandad.
– Det som förvånade oss mest var att resultatet var tydligt även när vi bara tittade på mindre brott som hastighetsöverträdelser. Att allvarligare brottstyper skulle ge utslag var kanske mer förväntat men det visade sig att även denna typ av mindre överträdelser var signifikanta.
För att testa materialet ytterligare jämfördes utfallet för vd:arnas handel med det egna bolagets aktie. Även här visade resultatet att gruppen med brottshistorik i genomsnitt gjorde betydligt mer vinstgivande men också mer tveksamma affärer. Forskarna påstår inte att det handlar om brottslig insiderhandel men kunde ändå slå fast en tydlig skillnad gentemot den ostraffade gruppen vd:ar.
Lyxkonsumtion
Nästa steg i forskningen blev att undersöka om vd:arnas materiella drivkrafter också kan ha en påverkan på ett företags regelefterlevnad. Här valde forskarna att titta på publikt tillgängliga uppgifter rörande fordonsinnehav av bilar och båtar samt den egna privatbostaden. Urvalet gjordes med fokus på vd:ar som hade betydligt dyrare ägodelar än genomsnittet eller hade bostäder som stack ut prismässigt jämfört med grannarna i närområdet.
– Även bolag med mer materialistiska vd:ar hade en ökad förekomst av bedrägerifall men skillnaden var att de ofta inte var personligt inblandade. Istället kunde vi se att denna personlighetstyp verkade bidra till en intern kultur som ökade riskerna för olika typer av problem.
Det kunde handla om att bolagen hade svagare interna regelverk, olika typer av större och mer förmånliga bonusprogram kopplade till aktien samt rekrytering av materiellt inriktade personer till andra poster i ledningsgruppen. I ett särskilt urval för banker kunde forskarna också slå fast att personalen gjorde mer aggressiva insideraffärer i den egna aktien med denna typ av ledning åren innan och under finanskrisen 2008.
Men de såg också att de materiellt inriktade bolagscheferna i genomsnitt levererade bättre avkastning till ägarna.
Styrelsens ansvar
Aiyesha pekar på att detta är ett dilemma för en ägare eller en styrelse som ska utse en ny vd. Ofta vill man ha en handlingskraftig person som levererat goda finansiella resultat historiskt. Men hon varnar för att för ensidigt titta på siffrorna och inte bry sig om personlighetsdrag som kan vara svårare att mäta och bedöma.
– En styrelse har ett stort ansvar gentemot aktieägarna och andra intressenter. Jag säger inte att man inte ska rekrytera en person som har en brottshistorik eller tecken på materiella intressen, de kan självklart föra med sig mycket positivt också. Men jag skulle vara uppmärksam på de här mer subtila icke-finansiella ledtrådarna. Forskningen visar att även dessa kan ha bäring på ett bolags framgång och snedsteg.
– Det gäller att vara uppmärksam och vaksam för då blir det också enklare att styra och följa upp. Men att skapa medvetenhet är viktigt, det är det första steget.
De förhöjda risker som forskarna ser baseras på beteendepsykologi. Tanken är att en person som är beredd att göra mindre lagöverträdelser privat även har en tendens att enklare acceptera att bryta mot lagar och regler i andra sammanhang. För en mer materialistisk personlighetstyp blir frågan om personen är beredd att gå så långt som till att skada sin omgivning, det egna bolaget eller andra intressenter för att tillskansa sig egna fördelar.
– Det är en nyckelfråga, hur långt är personen beredd att gå i jakten på materiell status?
Enligt Aiyesha Dey visar den grupp vd:ar som inte har den materialistiska profilen upp ett beteende som ger större långsiktiga värden då beslut fattas baserat på ett konsekvenstänk där parter som den egna familjen, de anställda och investerarna vägs in. Det handlar inte om att kortsiktigt och girigt sko sig på andras bekostnad. Även när det gäller riskbenägenhet handlar det om att inse de skillnader som finns.
– Hur långt är en vd beredd att gå för egen vinnings skull? Är vd:n beredd att bryta mot lagen eller skada andra för att uppnå sina mål? Självklart måste ett företag kunna ta risker, men då behövs också starka strukturer för riskhantering. Som styrelse gäller det att veta när man ska dra i bromsen. Du kan inte köra en Ferrari utan att ha starka bromsar. Det är den balansen som jag tror att vi måste söka efter.
Personlighet trumfar incitament
I sin fortsatta forskning är Aiyesha Dey intresserad av att titta vidare på hur vi kan utveckla dagens system för bolagsstyrning och samtidigt även ta in mer av de kunskaper vi har om beteenden och personlighetstyper. Att enbart förlita sig på att nya regler och incitament ska förhindra framtida bolagsskandaler räcker inte.
– Det har funnits en föreställning att det går att neutralisera människors personlighetsdrag genom system för bolagsstyrning och olika incitament, att reglerna ska få alla att bete sig på samma sätt. Men vad vår forskning visar är att det inte går, du kan aldrig helt ta bort de här skillnaderna i personlighet.
På frågan hur hon själv skulle agera i en rekryterande befattning, exempelvis som ordförande i en styrelse svarar hon inte överraskande att hon skulle fokusera mycket på personligheten hos kandidaten. Att inte nöja sig med att titta på affärsmässiga resultat och personens agerande i publika sammanhang.
– Jag skulle använda en bredare lins. Jag skulle vilja prata med personer som kan berätta hur kandidaten behandlade sina medarbetare på tidigare arbetsplatser. Hur pratade han eller hon med kollegorna? Den personliga dimensionen skulle vara viktigt för mig. Med ledarskap kommer stort ansvar inte bara gentemot aktieägare, utan till en stor grupp ”stakeholders” inklusive anställda. Ledares ord och handlingar formar de värden och den kultur som i sin tur ligger till grund för hur andra agerar. Det handlar om att lägga märke till olika ledtrådar som kan ge dig en insikt om personligheten och karaktären hos en individ för den kommer ha stor påverkan på den individens beslut och agerande längre fram.
Läs mer om professor Deys forskning:
Om du är intresserad av att läsa mer om aktuell forskning på området så finns en intervju med professor Henrik Nilsson från Handelshögskolan i Stockholm här.
Kontakta oss eller prenumerera på vårt Nyhetsbrev.