"Höjer jag rösten i penningtvättsfrågor brukar folk lyssna"

Infiltratörer och möjliggörare på nyckelbefattningar inom banker och andra finansiella företag är ett högst reellt problem. Att upprätthålla en effektiv kontroll är svårt både av praktiska och lagtekniska skäl, men det är en utmaning som behöver lösas. Det menar Viveka Strangert, en av landets mest erfarna rådgivare inom anti-penningtvättsfrågor och bolagsstyrning.

Viveka Strangert

När samhällets insatser mot penningtvätt intensifieras så ökar de kriminellas intresse att kunna runda kontrollstationerna. Att ha en person på insidan i en organisation som kan dela kunskap om interna kontroller och informera om nya rutiner har stort värde. Det ökar ytterligare om en anställd kan påverkas att bevilja förmåner såsom tillstånd, krediter eller godkänna transaktioner som borde ha stoppats.

– Det är väldigt många i finansbranschen som kämpar mot det här hotet från infiltratörer och möjliggörare. Särskilt som man inte har möjligheten att göra löpande bakgrundskontroller på grund av arbetsrättslig lagstiftning, GDPR och annat. Vid anställning kan det göras kontroller men hur kommer man åt problemet med redan anställda som uppvaktas och manipuleras? Det är supersvårt, säger Viveka Strangert.

Hon delar den bild som kom fram i Brottsförebyggande rådets rapport "Möjliggörare för kriminella nätverk" som publicerades tidigare i år. Där vittnar flera intervjuade om en osäkerhet om vilka kontroller som får göras av anställda och för vilka befattningar.

Men många menar också att enklare bakgrundskontroller och "en alltför registerbaserad bedömning" inte alltid räcker till.

– Att göra slagningar är egentligen väldigt reaktivt. Det är så dags då att se efter om någon har blivit dömd för någonting. Viktigare är kanske att tidigare förstå en persons sårbarheter och drivkrafter. Väldigt få är illvilliga och går in i kriminaliteten medvetet, snarare kan det finnas en naivitet om riskerna.

Mjuka värden viktigt skydd

Viveka Strangert säger att hon brottas med frågan och att det är många olika intressen som ska balanseras, som skyddet för den anställdes integritet och verksamhetens och samhällets behov att skydda sig mot kriminalitet.

Att det inte finns några enkla lösningar gör att mjukare värden ökar i betydelse. Det handlar om att skapa en intern kultur där yrkesstolthet och öppenhet lyfts fram som föredömen, påpekar Viveka Strangert. Att arbeta med intervjuer och återkommande medarbetarsamtal är ett annat sätt att motverka riskerna. Och att se till att det finns förtroendefulla kommunikationskanaler mellan verksamhetens olika delar och inte minst styrelsen.

Ett problem kan vara att affärssidan och de interna kontrollfunktionerna inte hänger ihop på ett bra sätt. Ett exempel är att om affären bara mäts på intäkter och lönsamhet så kommer riskerna inte att få lika stor betydelse då en ny kund ska godkännas.

Ny i Alectas styrelse

Viveka Strangert är själv jurist med lång erfarenhet av bolagsstyrning, compliance och anti-penningtvättsarbete på företag som Skandia, Swedbank och KPMG. Sedan några år driver hon en egen rådgivningsverksamhet och har även ett flertal styrelseuppdrag med tonvikt på finanssektorn, däribland hos Alecta och Ikano Bank.

Hon tycker om att ha ett ben i den praktiska vardagen ute på olika företag och ett ben i styrelserummet. Hon söker uppdrag där hennes speciella expertis efterfrågas, ofta handlar det om att vara rådgivare och mentor till exempelvis en complianceansvarig eller att förstärka en styrelses kompetens inom regelefterlevnad och antipenningtvättsrutiner.

– Höjer jag rösten i penningtvättsfrågor, brukar folk lyssna, konstaterar hon.

På Swedbank ledde det till att hon fick lämna jobbet som compliancechef efter en omtalad presentation för styrelsen våren 2016. Men att hon skulle ha varit någon form av visselblåsare är fel.

– Jag kände mig inte modig eller någonting sådant. Det var en vanlig dag på jobbet för mig.

Ökade krav på styrelser och vd

Den breda uppdragsportfölj som hon byggt upp de senaste åren innebär att hon själv genomgått olika bakgrundskontroller och den särskilda ledningsprövning som görs av Finansinspektionen. Hon ser det som en självklarhet och poängterar vikten av att vara transparent och att tydligt deklarera risker för eventuella jävskonflikter på förhand. Samtidigt konstaterar hon att prövningen inte är vattentät sett till alla roller, då många nyckelbefattningar på banker, som compliancechefer, inte granskas av Finansinspektionen.

Att det ställs allt högre krav på styrelseledamöter och ledande befattningshavare i finansiella företag som banker, är en långsiktig trend som inte ser ut att minska i styrka. Tiden då styrelseledamöter verkade vara stöpta i samma form och kunde komma oförberedda till mötena är över sedan länge. Att vara styrelseledamot i en bank skiljer sig också åt på flera avgörande punkter från mer traditionella företag.

– En ledamot som bara har erfarenhet från en icke-reglerad bransch kan ha svårt att ta in att det är så mycket mer att förhålla sig till än bara aktiebolagslagen. I ett vanligt bolag har styrelsen det yttersta ansvaret för resultatet och att redovisningen är korrekt. Och om vd levererar ett dåligt resultat så tillsätter man en ny. Men i ett finansiellt företag ligger ett mycket större operativt ansvar på styrelsen. Den ska följa upp olika risker, ha koll på kapitaltäckning och regelefterlevnad.

Den svenska bolagsstyrningsmodellen gör också att vd kommer att få ett ökat personligt ansvar, inte minst på penningtvättsområdet. Den nya EU-förordning som nu ska implementeras i den svenska bolagsvardagen tar nämligen sin utgångspunkt i den bolagsstyrningsmodell som exempelvis finns i Tyskland. Där finns en nivå av ledande befattningshavare vid sidan av vd som kan få ett personligt ansvar, exempelvis den complianceansvarige. Men i Sverige kommer detta ansvar att landa på vd, bedömer Viveka Strangert, baserat på hur aktiebolagslagen är utformad.

– Vår aktiebolagslag ser annorlunda ut historiskt och den har fungerat bra i alla tider, tills det blev så här mycket regleringar som bygger på EU-rätt. I Sverige är det bara vd som kan ha det här personliga ansvaret bland de ledande befattningshavarna. Jag vet inte hur detta ska lösas men det är ett problem eftersom ansvarsbördan ökar hela tiden.

---

Kontakta oss eller prenumerera på vårt Nyhetsbrev.