top of page

Allt börjar med fakta

Advokaten Biörn Riese har flera gånger hjälpt svenska börsbolag att i känsliga situationer genomföra oberoende, eller, som han föredrar att kalla det, självständiga publika utredningar. För att göra det jobbet förutsätts ett stort mått av integritet med en strävan att presentera ett komplett faktaunderlag även om det ibland innehåller obekväma sanningar.

 

När Biörn Riese får ett nytt uppdrag som publik utredare är trycket ofta stort på ledningen och styrelsen i det aktuella bolaget. Ett avslöjande i media eller någon form av myndighetsbeslut kan över en natt ha förändrat läget och frågetecknen är många, både internt men också bland aktieägare och andra externa intressenter.



– Typiskt sett är det styrelsen genom ordföranden som kontaktar mig då de inser att det här är en situation som de måste förstå, det måste klarläggas vad som har hänt. En styrelse har ju ett ansvar att agera och vidta åtgärder, exempelvis om det är en vd som har gjort något allvarligt fel. Då kan de inte vänta på att en åklagare eller myndighet ska komma fram till något om tre, fyra år. Så det handlar om att snabbt förstå vad som hänt och då är det fakta som allt börjar med.

 

Biörn Riese har en lång karriär bakom sig som advokat på Mannheimer Swartling. Sedan några år driver han egen verksamhet, ofta med rådgivning till styrelser, i kombination med ett antal egna styrelseuppdrag, bland annat i Swedbank. Som utredare är det förmodligen publika uppdrag som det om Nordeas Panamapapper-koppling och det om Telias affärer i Uzbekistan för drygt tio år sedan som fått mest uppmärksamhet. Båda avslutades med publika presskonferenser där resultatet offentliggjordes och kritik utdelades.

 

För att utredningsresultatet ska bli användbart är det viktigt att flera känsliga frågor klargörs på förhand. Biörn Riese kräver i denna typ av uppdrag ett avtal som garanterar hans självständighet även om han i vissas ögon ändå inte kommer ses som helt oberoende i förhållande till uppdragsgivaren som ju faktiskt är den som betalar. Centralt är att bolaget i dessa fall inte kan ”kidnappa” resultatet som han uttrycker det. Exempelvis genom att bolaget själv väljer ut vilka delar av en rapport som ska presenteras och inte.

 

– Alla rapporter blir ju dock inte offentliga för det inte är meningen att de ska bli det. Men jag tror att man måste utgå från att saker och ting ändå kan bli offentliga, så man får skriva även dessa rapporter på det sättet. Om det är en publik utredning det handlar om, är det viktigt att uppdragsgivaren inte kan åberopa advokatsekretess och begränsa vad jag som utredare kan berätta, där vill inte jag hamna. Därför måste man vara noga med att redan från början vara överens om hur man ska hantera de här frågorna i ett enskilt fall så att det är tydligt vad som ska presenteras och hur, även om bolaget kanske bytt delar av ledningen och styrelsen när det väl är dags.

 

– För mig handlar ett sådant uppdrag om att göra en självständig utredning på armlängds avstånd. Det gäller att ta fram en beskrivning av hur saker förhåller sig, både bra och dåliga saker. En styrelse måste ha ett så komplett underlag som möjligt för att förstå vad det är som har hänt. Målsättningen är att kunna ta itu med de problem som eventuellt finns. Mitt intresse sammanfaller ju med bolagets intresse att kunna göra rätt.

 

För att kunna garantera självständigheten är Biörn Riese även mån om att granskningstemat diskuteras ordentligt på förhand. Det får inte vara för smalt så han inte får lyfta på alla relevanta stenar, men heller inte för brett då han riskerar att drunkna i ovidkommande data. Han begär också ett stort inflytande över vilket material han får ta del av och vilka personer han får intervjua. Även rättigheterna för den som misstänks ha gjort fel måste respekteras under en utredning. Samtidigt har han inte på samma sätt som en åklagare några tvångsmedel att ta till och han kan heller inte kräva att en person ska ställa upp på ett samtal.

 

– Jag kan inte tvinga någon att prata med mig. Men min erfarenhet är att trots att det är så har folk genom åren, med något undantag, ställt upp och pratat. Jag är därför inte så orolig för att jag inte har några tvångsmedel att ta till.

 

Som utredare är Biörn Rieses erfarenhet att metoden att lägga pusslet genom att ta del av relevant dokumentation och prata med många källor inom en rimlig tid leder till att bilden av problematiken klarnar till den punkt där utredningsresultatet faktamässigt kan fungera som underlag för beslut och bedömningar. Det kanske hade gått att arbeta ytterligare tid, men ofta är bedömningen att utfallet inte blir så annorlunda. Då gynnar det alla intressenter att ett resultat kommer fram tidigare i stället för senare.

 

Att som utredare granska ett bolag har flera likheter med due diligence-arbetet vid ett bolagsförvärv. Biörn Riese har medverkat vid ett otal M&A-transaktioner genom åren och hans intryck är att det i båda fallen kan vara mycket värt att skapa en förståelse för hur affärerna sköts i praktiken några nivåer under ledningsgruppen.

 

– Korruption är exempel på en tydlig personkopplad risk och den finns typiskt sett en trappa ner i organisationen. Ofta handlar det om kulturen i ett bolag, något som en styrelse och en koncernledning kan och ska påverka.

 

– Det kan hända att du i en organisation över tid får små öar internt med en egen kultur. Ibland är den personliga drivkraft som leder till regelbrott inte att tjäna egna pengar utan det kan handla om annat som ger intern status, som att vara den bästa säljaren. Man kan inte bara ha massa policys som radas upp. Ibland finns det en jättebra policy, men den behöver även vara implementerad. Kombinationen av en dålig kultur och en bristfällig bolagsstyrning är ett säkert sätt att se till att det blir ordentligt stökigt.



 

Kontakta oss eller prenumerera på vårt Nyhetsbrev.

bottom of page